En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. Den som äger aktier är aktieägare och har rätt till en proportionell del av bolagets tillgångar och vinst. Men vad innebär det i praktiken – särskilt i ett onoterat bolag?
En aktie ger som utgångspunkt tre typer av rättigheter: ekonomisk rätt (utdelning och andel av likvidationsöverskott), rösträtt (stämmoröstning), och minoritetsskydd (rätt till information och i vissa fall tvångsinlösen). Vilka rättigheter som faktiskt gäller beror på aktiens klass och vad bolagsordningen anger.
Ett bolag kan ha flera aktieklasser med olika röstvärde, utdelningsrätt eller prioritet vid likvidation. A-aktier har normalt 1 röst per aktie (ibland 10), B-aktier har normalt 1/10 röst. Preferensaktier har prioriterad utdelning men ofta begränsad rösträtt. Klasserna måste framgå av bolagsordningen och registreras hos Bolagsverket.
Till skillnad från börsbolag finns inget offentligt marknadspris. Värdet bestäms via värdering baserat på substansvärde, avkastningsförmåga och jämförbara transaktioner. Det innebär att köp och sälj kräver en överenskommelse – och att rätt dokumentation är kritisk.
Alla aktier ska vara registrerade i bolagets aktiebok. Den visar vem som äger vad – inklusive antal, aktieklass och eventuella restriktioner. Aktieboken är grunden för röstmajoritet på stämman, utdelningsfördelning, K10-beräkningar och verifiering vid försäljning eller emission.
Primärt röststyrkan. En grundare som vill behålla kontroll kan behålla A-aktier med 10 röster och sälja B-aktier med 1/10 röst till investerare. Utdelningsrätten är normalt densamma.
Ja. Sedan ABL-ändringen 2010 är aktiebrev inte obligatoriska. Innehavet dokumenteras i aktieboken.
Genom värdering – vanligtvis DCF-analys, multipelanalys eller substansvärdering. Det finns inget börsnoterat marknadspris.