Aktiekapitalet är den bundna del av bolagets egna kapital som skyddar borgenärerna. Det är ett lagstadgat krav – och förändringar kräver beslut på bolagsstämma och registrering hos Bolagsverket.
Aktiekapitalet är det kapital som aktieägarna satt in i bolaget och som inte får delas ut. Det är ett minimum av bundet eget kapital och fungerar som ett skydd för borgenärer. Det framgår av bolagsordningen och Bolagsverkets register.
Sedan 2020 är minimikravet för aktiekapital i ett privat aktiebolag 25 000 kr. För publika aktiebolag gäller 500 000 kr. Det är alltså möjligt att bilda ett AB med 25 000 kr i aktiekapital.
Aktiekapitalet kan höjas via nyemission (nytt kapital tillförs), fondemission (befintliga medel omvandlas), eller kvittningsemission (fordringar mot bolaget omvandlas till aktier). Alla höjningar kräver stämmobeslut och Bolagsverket-registrering.
Sänkning kräver stämmobeslut och vanligtvis tillstånd från Bolagsverket (om det sker för återbetalning till ägare). Sänkning kan ske för att täcka förluster, återbetala kapital eller avsätta till fri fond.
Kvotvärdet är aktiekapitalet dividerat med antalet aktier. Om bolaget har 25 000 kr i aktiekapital och 1 000 aktier är kvotvärdet 25 kr per aktie. Aktier kan inte ges ut under kvotvärdet vid kontantemission.
Kapitalet måste vara inbetalt vid bolagsbildningen, men behöver sedan inte hållas likvitt. Det är ett redovisningsbegrepp, inte ett krav på bankbehållning.
Om det egna kapitalet understiger hälften av aktiekapitalet måste styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning. Åtgärdas det inte kan bolaget tvingas till likvidation.