En fondemission omvandlar befintligt kapital i bolaget till aktiekapital. Inga pengar tillförs utifrån, och ägarandelarna förändras inte – men aktiekapitalet ökar.
Vid en fondemission omvandlas fria reserver eller överkursfonden till bundet aktiekapital. Det kan genomföras antingen genom att fler aktier ges ut (kvotvärdet bibehålls) eller genom att kvotvärdet per aktie höjs (antalet aktier bibehålls).
Bolag gör fondemissioner för att: stärka balansräkningens soliditet (höja aktiekapitalet), förbereda för emission till marknadsmässig kurs utan att teckningskursen verkar för hög, eller följa bolagsordningens gränser för aktiekapital.
Om fondemissionen genomförs via fler aktier: varje ägare får proportionellt fler aktier men ägarandelen är oförändrad. Det liknar en aktiesplit men genomförs med bindna reserver.
Fondemission beslutas av stämman, registreras hos Bolagsverket och ska dokumenteras i aktieboken med nya aktieantal per ägare.
Ja. En fondemission triggar normalt ingen omedelbar beskattning för aktieägarna.
En split delar existerande aktier och ändrar kvotvärdet. En fondemission omvandlar reserver till aktiekapital. Effekten på ägarandelar är liknande, men den juridiska och redovisningsmässiga mekanismen är annorlunda.