Minoritetsskydd i ABL – vad lagen ger en minoritetsägare

Som minoritetsägare i ett onoterat bolag kan du känna dig maktlös. Men ABL innehåller ett antal skyddsregler som ger minoriteten viktiga rättigheter – oavsett vad aktieägaravtalet säger.

Rätt till information

En aktieägare har rätt att på bolagsstämman ställa frågor till styrelsen och VD, och kräva upplysningar om förhållanden som påverkar bolagets ställning. Styrelsen är skyldig att svara om det inte skadar bolaget.

Minoritetsutdelning

Aktieägare med minst 10 % av aktierna kan begära utdelning på stämman – upp till hälften av den fria vinsten. Det skyddar mot att majoriteten behåller all vinst i bolaget och svälter ut minoriteten.

Rätt att kalla till extra stämma

Aktieägare med minst 10 % av rösterna kan kräva att styrelsen kallar till extra bolagsstämma. Om styrelsen vägrar kan aktieägaren kalla till stämman själv.

Tvångsinlösen (reverse squeeze-out)

En minoritetsägare kan kräva tvångsinlösen av sina aktier om bolaget kontrolleras till 90 % av en ägare. Priset fastställs av skiljemän.

Vanliga frågor

Kan aktieägaravtalet inskränka minoritetsskyddet?

Nej. ABL:s minoritetsskyddsregler är tvingande och kan inte avtalas bort. Aktieägaravtalet kan ge mer skydd, men inte ta bort det lagens ger.

Vad är skillnaden mot tag-along?

Tag-along är ett avtalsmässigt tillägg som ger minoriteten rätt att följa med vid en exit. ABL:s minoritetsskydd gäller alltid, oavsett avtal.