Från 1 januari 2026 får Sverige ett nytt 3:12-regelverk. Tanken är att göra det enklare och mer enhetligt – men utfallet blir olika beroende på bolagets löner, ägarstruktur och om du äger i ett eller flera bolag.
4 min läsning3:12-reglerna styr hur utdelning och kapitalvinst beskattas för dig som äger aktier i ett fåmansföretag (oftast ett mindre aktiebolag där ägare också jobbar i bolaget).
Idag finns två sätt att räkna gränsbeloppet. Från 2026 slås de ihop till en gemensam modell. Du behöver alltså inte välja metod varje år.
Viktigt:
Varje person kan bara använda max 4 IBB totalt per år, även om man äger flera bolag.
Äger du flera bolag måste grundbeloppet proportioneras mellan bolagen efter ägarandel.
Ensamägare och bolag som tidigare använde förenklingsregeln får ofta ett högre "lägsta" gränsbelopp.
Du får fortfarande räkna lönebaserat utrymme som 50 % av bolagets kontanta löner (inkl. dotterbolag), fördelat efter ägarandel.
Idag måste du ta ut en viss minsta lön för att få använda löneunderlaget. Det kravet försvinner.
Från din andel av löneunderlaget dras ett avdrag på 8 IBB per delägare (ca 645 000 kr för 2026-nivåer). Makar delar på ett gemensamt avdrag.
Idag får ägare med mindre än 4 % ofta inte räkna på löneunderlaget. Den spärren slopas, så även små ägarandelar kan i princip ge löneutrymme.
Du får fortfarande räkna upp omkostnadsbeloppet med ränta, men bara på den del som överstiger 100 000 kr.
Reformen är inte en ren skattesänkning, utan en omfördelning.
För att få positivt lönebaserat utrymme behöver ungefär följande gälla: 0,5 × (bolagets löner × din ägarandel) > 8 IBB. Baklänges innebär det att en ensamägare behöver ungefär 1,3 Mkr i total lönesumma i bolaget för att avdraget inte ska äta upp allt.
Eftersom 2026-utrymmet delvis bygger på 2025 års löner och ägarbild per 1 januari 2026, kan det vara värt att:
Att förenkla systemet och göra det mer enhetligt: en gemensam beräkning i stället för två alternativa metoder.
Nej. Från 2026 finns bara en beräkningsmodell för gränsbeloppet.
Du får max 4 IBB totalt per person och år. Äger du flera bolag måste schablonen delas mellan dem efter ägarandel.
Du kan räkna på bolagets löner utan löneuttagskrav, men ett schablonavdrag på 8 IBB per delägare görs först. För bolag med lägre löner per ägare kan löneutrymmet därför bli litet eller noll.
Ja positivt: den tidigare 4-%-spärren tas bort, så även mindre ägarandelar kan ge lönebaserat utrymme.
Det finns kvar, men räknas inte upp längre. Det betyder att värdet urholkas över tid om du inte använder det.
Nya karensperioder från 2026 blir 4 år. Om du redan är i träda före 2026 gäller fortfarande 5 år för den påbörjade perioden.
Hur beskattas utdelning i ett fåmansbolag? Lär dig om gränsbeloppet, K10-blanketten och hur du maximerar lågbeskattad utdelning.
Vad är K10-blanketten och hur fyller du i den? En praktisk genomgång av gränsbelopp, lönebaserat utrymme och de nya reglerna från 2026.
Vad är kvalificerade aktier i ett fåmansbolag och vilka skattekonsekvenser följer? En genomgång av reglerna och vad de innebär vid utdelning och försäljning.
Vad är ett fåmansbolag? Lär dig reglerna kring 3:12, kvalificerade aktier och K10 – och hur de nya reglerna från 2026 påverkar dig.
Affärsänglar investerar eget kapital i tidiga bolag. Lär dig vad de söker, hur investeraravdraget fungerar och vad du bör tänka på som grundare.
Vad är en aktie? Lär dig om aktieklasser, röstvärden och värdering i onoterade bolag – och varför aktieboken är central för varje ägare.
Kom igång kostnadsfritt på några minuter. Ingen bindningstid, inga dolda avgifter.
Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse och analysera trafik på vår webbplats. Läs mer om cookies
